Hemfärd

Nu har mina chefer äntligen kommit överens om när jag får åka hem till Sverige :-) Den 3:e oktober har jag stämt träff med SAS i Chicago och de har lovat att släppa av mig på Arlanda den 4:e. Med andra ord är det bara slutspurten kvar för mig här i Pittsburgh!

Långhelg

Stillasittande ingenjörer behöver aktivera sig på fritiden så i söndags åkte jag, Simon och Christine till Ohiopyle State Park för att vandra lite grann. På vägen svängde vi förbi huset Fallingwater (av berömd arkitekt) som ligger väldigt fint och inbäddat. Jämfört med monterbara hus från Team Boro så kan man väl säga att man får vad man betalar för...


Parken är egentligen en stor samling av mindre parker ca 45 min från Pittsburgh och utan någon överdriven research åkte vi dit. Christine hävdade att Cucumber Falls skulle vara värt att se så vi siktade in oss på att gå dit. Tursamt nog gick vi åt rätt håll och råkade faktiskt hitta vattenfallet från ovansidan :-)


Det är oklart varför det kallades för Cucumber Falls, men vackert var det i alla fall. Vi vandrade runt en bit kring en flod som fanns i närheten och åkte sedan nöjda hem. Ingen monstervandring, men skönt att komma bort från Monroeville...


I måndags var vi också lediga och firade vi amerikansk helg med att grilla och dricka öl på Jasons nybyggda uteplats. Inga bilder från invigningen av uteplatsen, men jag tror att ni kan tänka er hur jag ser ut med en korv i handen och ett leende på läpparna.

Motionstips

Jag har tidigare skrivit om företagets hälsokampanj för att få oss anställda att leva ett friskare liv. I den kampanjen ingår något som käckt kallas för "Excercise tip of the week". För er som känner att all grillning under sommaren har satt sina spår så rekommenderar det stora företaget den här veckan följande tips:

"If you sit down the moment you come home, you might want to try to stand at the counter to read the mail. No matter how still you may think that you are standing, you're still in some form of motion. You incorporate more balance and engage your core muscles more than when you are sitting. Standing alone also burns nearly twice as much calories as sitting."

Ja, det är illa ställt med folkhälsan i Pittsburgh.

Steelers!

Borlänge är en gammal stålstad och Pittsburgh tronar också på minnen från fornstora dagar som Steel City (Pittsburgh ska ha varit USA:s rikaste stad en gång i tiden). I Borlänge är många väldigt stolta över bygdens en gång stora fotbollslag Brage som väl nuförtiden har en bit upp till allsvenskan. I Pittsburgh är man också stolt över sitt fotbollslag, Pittsburgh Steelers. Men där slutar likheterna. Steelers är ett av NFL:s bästa lag och vann tom Super Bowl för två år sedan. Och att säga att man är stolt över Steelers är dagens underdrift...

Naturligtvis hör det till att försöka se en match med Steelers när man bor i Pittsburgh och förra helgen var det äntligen dags. Det är lite knepigt att få tag på biljetter men vi hade lyckats få tag på några till en försäsongsmatch mot Philadelphia Eagles. Steelers spelar på Heinz Field (japp, den berömda ketchupen kommer härifrån) som är en imponerande arena. Inget ont om Domnarsvallen, men det här är en annan division...



Det var roligt att se en match och spelarna sprang in i varandra så fort de kom åt. Det var oväntat mycket avbrott i matchen hela tiden vilket drog ner tempot ganska mycket, men när det väl var spel så smällde det rejält :-) Eagles hade inte mycket att sätta emot så Steelers sprang lätt över dem och vann matchen. Nu är det bara att vänta på säsongstarten till veckan och hoppas på att Steelers fortsätter vinna!

Efter sommarlovet

Nu har semestern tagit slut och Moa har åkt hem till Sverige igen. Bland mycket annat betyder det att jag förhoppningsvis kommer att skriva lite oftare på den här sidan. Det har hänt en hel del sedan jag skrev något sist, och jag ska återberätta de bästa bitarna så fort jag hinner...

Så läs genast nästa inlägg!

Once, at band camp...

Jag träffade en kollega som spelar i en blåsorkester här och för att göra en lång historia kort har jag numera spelat med East Winds Symphonic Band. Jag har lämnat min fagott hemma i Uppsala men en av saxofonisterna i orkestern hade en gammal plastfagott liggandes som jag fick låna. När jag väl hade fått tag på en fagott han jag var med på ett rep innan det var dags för en liten konsert i Twin Lakes State Park.

Orkestern kan väl kanske bäst beskrivas som glada amatörer. Det passade ganska bra eftersom det gjorde det lättare för mig att komma undan med mitt eget spelande. Jag hade inte spelat en ton sedan mars och plastfagotten är den sämsta fagotten jag spelat på, så det behövdes döljas en hel del... Repertoaren var precis som för vilken annan blåsorkester - de blandade friskt! För mig var konsertens höjdpunkt att spela på amerikanska nationalsången på riktigt :-) Orkesterns kommande konserter krockar med min semester och hemfärd så det blev bara en konsert för mig den här gången. Synd bara att jag missade deras band camp...

4:e Juli

Som vi hade laddat inför den största av nationaldagar! Hemma i Sverige brukar ju nationaldagen gå hyfsat obemärkt förbi (vissa av oss brukar ha förmånen att få spela lite blåsmusik just på den dagen, men långt ifrån alla tycker ju att det är kul…) så vi har sett fram emot att få uppleva något mer storslaget här i USA. På med patriotiska t-shirts och fram med alla flaggor som hushållet kan frambringa!

För att det skulle bli så bra som möjligt hörde jag mig för på jobbet var man skulle bege sig och vad man skulle göra på den stora dagen. Well, det visade sig att det inte var så storslaget som jag hade hoppats på. I alla fall inte här i Steel City. Tydligen handlar det mindre om flaggviftning och mer om grillning med släkten. Och ingen kände till några större festligheter heller. Antiklimax.

Eftersom vi inte har någon släkt att grilla med här i USA fick vi nöja oss med det som bjöds. För att i alla fall få se lite flaggviftande letade vi upp den lokala paraden i Monroeville. Den visade sig vara lite loj, men ändå rolig att se. Framförallt var den lång och det tog över en timme för hela paraden att passera oss. Men den innehöll allting man skulle kunna tänka sig: soldater, skönhetsdrottningar, skolorkestrar och diverse välgörenhetsorganisationer. De flesta kastade ut godis och halsband till publiken, men tyvärr fick vi inte tag på något… Är det någon som vet varför de kastar ut halsband? Lite oväntat deltog också något som verkade vara alla brandmän från Pittsburgh. Jag har aldrig sett så många brandmän på en och samma gång, och de livade upp paraden med sina nytvättade och välljudande brandbilar :-)

Om jag är här på fler nationaldagar så får det blir grillning.